Priviligierad

Känner mig så oerhört priviligerad att få ha mina ”gamlingar” med i fält fortfarande.
Abbey och Boy är bägge två snart 11 år gamla och väldigt still going!
Boy hör förvisso ingenting sedan ett tag tillbaka, men vad gör det när man är tränad i att vara uppmärksam?!

Båda två har varit totalt uträknade ett par gånger om faktiskt, Boy med stövarsjuka för 8-9 år sedan och Abbey skadade sin vänstertass mycket svårt 2007 och gavs inte några större överlevnadschanser!

Förutom två fina kullar med FTCHs och vinnarklassplacerade hundar har de gett mig så fantastiskt många härliga vänner och upplevelser, inte minst i vardagen då de båda – med stor glädje – följer med mig till mitt arbete och hjälper mig att träna mina patienter!

Deras gener lever vidare på kenneln genom Solo, Etta, Nelli och Tistel och på barnbarnssidan nu även lilla Diva, och det är härligt att konstatera att precis det jag önskat i min avel: stor jaktlust förenad med stabilitet, samarbetsvilja, mental styrka, stor apporteringslust, god markering för att bara nämna några saker, finns i dem.