Springer | Cockerspaniel | Labrador
Den ofrånkomliga och – i b l a n d efterlängtade – sista veckan med småttingarna är nu till ände. Valparna har börjat lämna boet – och tomt blir det.
Efter en vår med flera valpkullar, många valpar och ännu flera valpköpare är det närmast en ödslig känsla som infinner sig när man inser att det inte ska komma besök varje kväll, varje vecka längre….
 
Mollys små har haft en underbar sista vecka tillsammans. Vädret har varit varmt och gott och de har tillbringat dagarna och kvällarna ute på innergården eller i trädgårdens olika hörn tillsammans med mamma, extramamma Tina samt även Diva, Flamma, Funny, Toppen, Vild och lilla Gnista.  De är alltså väldigt vana vid stora och vuxna hundar. Inget verkar rucka på dessa valpars coolhet – utan att vara dumdristiga är det väldigt framåt och orädda.
 
Motoriken har “tränats” på mina olika “valpgym” med klätterställningar, balansplattor och kluriga hinder. Det är fantastiskt vad naturen kan erbjuda bra stimuleringsmöjligheter! Jag är övertygad om att det för valpar, liksom för oss människor, är extra bra för hjärnan med mycket motorisk stimulans.
 
Veterinärbesiktningen tog sin lilla tid då alla sköterskor – och även flera av klinikens veterinärer – ville kela och gosa med godingarna. Full pott för alla på besiktningen och även för bilåkningen, som de sovit sig igenom.
Tur var väl det för att valparna har ju lång väg till sina nya hem och familjer.
 
De fyras gäng kommer nu att splittras och sprida sig över hela Sverige. Jag är övertygad om att de kommer att få det superbra i sina nya familjer och att vi kommer att ses igen, även om avstånden är långa.