Gamlingar – still going strong

Under hösten har jag upprepade gånger slagits av oändliga tacksamhetskänslor för mina hundar. Gamla Tina snart 12 år jagar för fullt och måste kopplas ibland för att inte ta ut sig alldeles. Hon och sonen Muffins, snart 8 år har varit mina trogna följeslagare på alla större godsjakter samt en del roughshooting i år och håller ihop på alla önskvärda sätt. Så himla tacksam för dessa två.

Mina tanter, Game o Nelli snart 10 visar på uthållighet, styrka och stabilitet på alla fronter. Massa fåglar eller glest med fåglar – de jobbar på med fart och stil och coolhet. Det är en ynnest att få gå ut på jakt på nya och gamla marker och känna sig trygg med det man har med sig vid sidan.

Snus, även han snart 10 år jobbar på i täta vassar och iskalla vatten och ger sig aldrig. En sådan apportör vill man verkligen ha vid sin sida och jag är så himla glad över att se hans avkommor börja komma ut i jaktliga sammanhang.

Å detta är i jaktliga sammanhang. Hundarnas civila karriär är icke att förglömma. Alla ovan nämnda jobbar tillsammans med mig som rehab-hundar, Tina förvisso pensionär, men gör lite inhopp då och då. En del patienter har jobbat mycket med henne och minns henne väl. Senast gjorde hon gästspel som Lucia i jobbets hundluciatåg!