7 år sedan

För sju år sedan var jag med om den mest dramatiska valpning. Jag hoppas innerligt att det var både första och enda gången jag behöver uppleva något liknande. C S Beretta – Etta – skulle få sin första valpkull och var stor som ett hus. Många valpar rörde sig ivrigt i magen och en vecka efter vårt bröllop så kom de. Den ena valpen efter den andra kom ut och var helt livlösa.

Etta förstod till en början ingenting, men min förtvivlan smittade säkert av sig och efter att hon så plötsligt fick en levande valp så blev det mer och mer ledsamt då jag kunde konstatera att ytterligare döda – till synes helt perfekta valpar, kom i strid ström. 

 

Totalt 10 stora fina fina valpar fick hon, men endast två levande. Detta var min första ”herpeskull”…inte den enda, men jag lärde mig att aldrig underskatta alla goda råd om värme, värme och vaccin.

 

Dunderklumpen och Heffaklumpen kom att bli två verkligt speciella valpar. STORA och ljuvliga. I verkligheten heter de C S Beretta’s Perennia och C S Beretta’s Eel och är inte alls så stora och tjocka längre utan effektiva och duktiga jakthundar.

GRATTIS på er 7-årsdag.